sarrs

Idag när jag var på lasarettet, så fick ja vänta i tusen år (såklart). Så jag tog tillfället i akt att läsa igenom lite gamla sms, och radera skräp och sådär. Såg då detta söta sms som jag fick av Jonnis i fredags: du Är bäst i hela världen Saris, den som säger annat är dödens . Vi var på fest på olika håll. Hon skickade det typ halv 2, men jag minns inte riktigt att jag fått det. Glad blir man även ett par dagar efteråt!

Japp. Idag blev jag bedövad i ögad. Det var en mycket märklig känsla. Alla har vi blivit bedövad i munnen, vid tandläkarbesök. Känslan när man går - eller när bedövningen släpper, är ju skumt. Men i ögat?! Det var skumt fo real!

Och det helt plötsligt känns som om man inte längre har några val kvar... då vill man slänga saker i väggen, ställa till med en scen, skrika osv.
Nu måste jag höra av mig till Markservice senast måndag den 4:e. Och jag får då jobba från Maj, typ samma dag som jag kommer hem från Turkiet om jag så vill. Får kontraktet till sista oktober. Jätteskönt att ha fast så pass länge ändå. Men det blir ju lite samma sak, jag blir ju ändå arbetslös till hösten/vintern.


Men jag kan ju inte chansa på Vattenfall. Det vore naivt, befängt, dumt, idiotiskt, konstigt osv. Men jag kommer att sakna det här. Så jäkla mycket. Ska hålla utkik på hemsidan, så fort möjligheten finns att börja jobba här igen, ska jag ta den. Men att chansa är ju fruktansvärt dumt.

Ah, man kan inte annat än längta till helgen....

Det är ju inte varje dag som man kan faktiskt ha en möjlighet att välja jobb. Ofta är det ju att man tar vilket jobb som helst, för vilken lön som helst och sådär. Men just idag står jag i ett vägskäl.

Jag måste höra av mig snart till Markservice om jag vill jobba där. Jag får inte veta förrän om 2-3 veckor, om jag får fortsatt jobb på Vattenfall. Detta innebär, att om jag inte väljer Markservice, och får jag sparken från Vattenfall, och sen så  står man där i början på Maj och ska försöka söka sommarjob. Vilket är omöjligt.

Jag ska ju inte säga att det är en framtidsvision att jobba på Vattenfall, men heller med jobb än utan liksom. Men frågan är om man ska chansa på tillsvidaretjänst på Vattenfall, eller en säsong på Markservice (och bli arbetslös till hösten istället). Jag älskar kollegorna på båda jobben, så jag kan ju inte avgöra mitt val baserat på det. Arbetsuppgifterna är lika ostimulerande vilket som, så det spelar inte heller så stor roll.

Att bli arbetslös till hösten känns medium, så därför lutar det mest nu åt Vattenfall. Men frågan är ju om man ska våga chansa?

Må du överleva i åtminstonde en timme!

Den har drabbats av blåskärm och diverse felmeddelanden. Känns inte super, men jag håller tummarna att den ska överleva så pass länge att jag kan flytta över mina bilder. Har ju inte superhöga förhoppningarn, men det gick ju bra att starta den i felsäkert läge, så jag håller tummar och tår!

Dock känns det mediumbra att behöva köpa en ny. Man får ju veta skatteåterbäringen antingen idag eller imorgon, så jag hoppas på en fantastiskt hög summa, så jag kan köpa en ny.

Så skönt med helg. Jag och Marcus har så gott som spikat semester. I mars. Känns ju jävligt skumt när man inte ens vet om man får jobba kvar i typ juli...
Anywhore, pratade med min chef som sa att vi kunde skicka in på måndag förmiddag = hela helgen på oss att prata med mina kära syskon i söder, för att kolla när vi kan hälsa på och sådär.


På tal om jobb då, så har jag så gott som bestämt att jag blir kvar på Vattenfall. Förhoppningsvis blir bästa Emma kvar också, tillsammans med mina superAmandor! Då känns det inte längre lika tråkigt att jobba kvar här. Men den som lever får se.

Men, nu dags att stänga av datorn och knata hemåt.

Äntligen fredag. Solen skiner, smutsig snö ute = VÅR! Så underbart. Så efterlängtat. Så varmt. Så skönt. Så mysigt. Så tillfälligt!

I helgen väntar lite drinkblandning på 5ive. Tårta hos Andreas. Fest hos Amanda. Både skidskytte och längdskidor på TV:n.  Plusgrader. Kanske kan pallra mig ut i spåret en sväng själv. Ska bli helt magiskt skönt med helg! Wiiiho!

Jag var kattvakt till Felix nu när Jonna var i Huvfudstaden. Och han är så söt! Även vild och galen... En eftermiddag när jag kom in har han rivit ner gardinstången. Han välter hinkar, drar runt tomma kartonger... Men han är så söt! Har inte så många seriösa bilder på honom och sådär, men här är en festbild iaf:

 

Har spenderat min lördag med att sega i soffan, mata + leka med Felix, middag hos far, sen jobb på Schlagerklubben. Var sjukt bra med folk, som vanligt när det är lönbingshelg. Men jag hade fortfarande inte en bra dag... Vet inte varför. Less till tusen. Sen att försöka släpa hem en lite väl slirig marcus som ska försöka överrösta typ Gud, så blir man bara ännu mer less. Det tar kanske 15 min att gå hem, och på den biten sa jag åt honom att prata i normal samtalston kanske... 7-8 ggr. Han hann snubbla in genom dörren, sätta igång vatten för hans nudlar, sen somnade han sittandes på soffan. Och när jag skrattade åt honom gick han och la sig i sängen istället. Sötis. Han lär ju ångra imorgon att han inte åt eller drack något innan han la sig...

Självklart fick jag aldrig tummen ur igår, utan jag måste söka det idag istället. Och idag ska jag även baka och städa. Det känns som att det aldrig heller kommer att hända.


Jag längtar till helgen. På fredag är det fest hos Jonna, och på lördag ska jag jobba. Med Jonna! Yeay! Jag är sjukt taggad, trots att det innebär att jag måste lyssna på schlager hela kvällen.


Jag saknar min kära tvillingsyster. Hon bor i Barcelona, har inga planer på att åka hem. Jag kan inte se till att hon inte blir rånad, överfallen, våldtagen, mördad eller vad som helst. Okej, det är inte så att jag kan kontrollera det på hemmaplan heller. Men det känns bättre om hon skulle bo i Umeå. Vad händer om hon blir kär? Och bor i Spanien för evigt? Det längsta jag har varit ifrån min halva är 4 veckor, när jag var i Grekland på bartenderkurs. Då fanns det en resa hem, som var bokad, klar och färdig. Nu då? Nu sitter hon där och jag vet inte när hon kommer hem. Jag blir galen. OCh tillexempel idag, när en kund skulle döda mig (fo real), så skulle hon ha muntrat upp mig och gjort mig glad. Nu då? Ska jag åka till Barcelona för att hon ska trösta mig lite.

Nej. Elin, för helvete, kom hem!

Två inlägg, två dagar i rad. Vet inte när det hände senast... Men ja, lite att göra på jobbet. Har redan rensat skrivbordet, läst tidningar, bloggar och sånt där. Jag vill gå hem. Jag vill lägga mig under täcket ett par-tre timmar. För det är bara en sån dag idag.
Kvinnan på vårdcentralen var fett otrevlig. En kund hann under loppet av typ 15 sekunder kalla mig både en smutsig äcklig hora, och en otrevig fitta. Det var ju såklart lite imponerande. Men ja, kanske inte världens bästa tisdag. Men men.

Idag ska ja försöka att få tummen ur det berömda, och söka tre jobb. Det låter ju alldeles för ambitiöst för att vara rimligt. Men ja, ett jobb på Vattenfall, ett bartenderlärarejobb på Kos samt ett som bartender på Rhodos. Så mycket visioner... Är dock rädd att jag aldrig kommer att flytta mitt feta arsle härifrån... Men! Den som lever får se.

Måndag. Det klingar verkligen inte så vackert. Men jag har härdat ut, och snart är 8 timmars arbete avklarat. En fruktansvärt lååååång dag, då det inte ringer nånting, och det finns inga mail i plattformen. Men men. God bless internet och trevliga kollegor.

Har spenderat ett tiotal minuter med att hitta flygresor till Stockholm. När vi ska till Turkiet, jag och min kära. Har hittat lämpliga resor, och ska väl boka när vi kommer hem. Sådär. Jag vill boka mera! Överallt, hit och dit. I hela världen. Jag har ju vänner som är överallt i världen. Min kära syster som exempelvis har bosatt sig i Barcelona (och whats up med det liksom? Hur kan man bara åka sådär?). Sen har vi ju även Maria, Ingrid, Ida, Veronika. Snart kanske Jonna. Kan inte alla stana hemma i Sverige, och åka utomlands när jag har råd och när jag vill?

Ett förträffligt år om jag får säga det själv. Gjorde väl inga större utsvängningar sådär, men jag har fått lära känna marcus underbara vänner och hans ännu underbarigare familj. En resa till Norge; lyngseidet (med fri stavning), Örebro, och Barcelona.

Snark!

Nu har jag äntligen lyckats skicka in bilderna till trygghansa på mitt väldigt fula ärr, som jag fick i grekland. För typ 1½ år sedan. Elin tog bilderna på mig i september/oktober. Och det tar mig tills nu att skicka iväg två bilder och ett referensnummer till trygghansa. Det är så deprimerande att man inte kan ta sig för nånting så simpelt. Men, man borde väl vara glad att man lever och tar sig till jobbet och sådär.