sarrs

Ibland funderar jag på hur långt jag har kommit i livet, i jämförelse med typ gamla högstadieklasskamrater. Mitt största ansvarsområde just nu, är att jag är delägare i Elins katt Felix. Även fast jag inte har fått något slags godkännande från varken Elin eller Felix. Men noga liksom.

Jag har inget riktigt jobb (bartenderjobbet räknas inte riktigt som jobbjobb), inget förhållande, inget eget boende, ingenting! Samtidigt som alla mina forna kamrater förlovar sig, köper hus, hund, volvo, hemförsäkring, diskmaskin osv osv. Ska jag känna mig misslyckad? Neheeru!