Long time, no seen...
man skulle kunna tro att jag har fått ett liv eller något, eftersom jag aldrig skriver. Men oroa er inte, jag har fortf inget liv! Har bara inget vettigt att säga.. Julen är över, och jag överlevde. Trots att jag inledde med en schysst njursten, så jag låg och vred mig i smärtor. Alltså, jag kan göra illa mig ganska mycket innan jag verkligen skriker. Men jag skrek av smärta (och grät som en liten flicka). Det gjorde så fruktansvärt ont... Fast det värsta gick över på en kvart, så det var ju bra. Och det är tydligen värre att få en njursten än att föda barn, så det är ju också bra. Nu vet jag ju att jag kan tänka mig att föda en snorunge...
En annan sak som jag har ägnat mig åt den senaste veckan är att nästan varje natt drömma om den här:





Fast i min dröm är den mer som det där äckliga djuret/varelsen i filmen Dreamcatcher.. Och det är mitt husdjur. Och den ligger alltid under min säng, tillsammans med två spindlar(en gul och en grön/svart) som har något slags pansarskal, så man kan inte mosa dem. och varje gång jag drömmer om mina vänner så springer alltid mina spindlar bort, och jag blir jätterädd. För jag hatar trots allt spindlar. När de springer bort blir min sjöstjärna/varelse skitaarg och går bananas på alla, så jag tror alltid att den ska mörda mig. Så blir jag lite ledsen, rädd och panikslagen.
I övrigt har jag inte så mycket att berätta. Inte nu iaf. Ska powernapa, så jag kanske överlever kvällen. Adjö.
En annan sak som jag har ägnat mig åt den senaste veckan är att nästan varje natt drömma om den här:





Fast i min dröm är den mer som det där äckliga djuret/varelsen i filmen Dreamcatcher.. Och det är mitt husdjur. Och den ligger alltid under min säng, tillsammans med två spindlar(en gul och en grön/svart) som har något slags pansarskal, så man kan inte mosa dem. och varje gång jag drömmer om mina vänner så springer alltid mina spindlar bort, och jag blir jätterädd. För jag hatar trots allt spindlar. När de springer bort blir min sjöstjärna/varelse skitaarg och går bananas på alla, så jag tror alltid att den ska mörda mig. Så blir jag lite ledsen, rädd och panikslagen.
I övrigt har jag inte så mycket att berätta. Inte nu iaf. Ska powernapa, så jag kanske överlever kvällen. Adjö.
Kommentarer
Postat av: Jonna
Saris, du är weird!
Trackback