Glasögoneffekten
Nu när jag har typ hornhinneinflammation, så måste jag ha glasögon. Har även linsförbud i fyra (!?!) veckor. Helt befängt. Men, nu när jag har glasögon så förvandlas jag till en liten osäker sprätt som jag var när jag var 13-14 och gick i sjuan. Jag hatade dessa glajjer, och när jag gick mellan lektionssalarna eller på lunch, så vågade jag inte visa mig i glasögon för alla nior, för jag tyckte att jag såg ut som en nörd.
Och man blir ju lite som en nörd när man ska styra upp glasögona på näsan och sådär. Men det är märkligt att allt självförtroende också försvinner. Så fort jag tar på mig dem, så vill jag inte att folk ska titta på mig, jag tycker att jag är en tönt, jag vill inte prata med någon, jag vill egentligen bara sjunka ner genom jorden. Detta är ju fruktansvärt ovuxet av mig...
Och man blir ju lite som en nörd när man ska styra upp glasögona på näsan och sådär. Men det är märkligt att allt självförtroende också försvinner. Så fort jag tar på mig dem, så vill jag inte att folk ska titta på mig, jag tycker att jag är en tönt, jag vill inte prata med någon, jag vill egentligen bara sjunka ner genom jorden. Detta är ju fruktansvärt ovuxet av mig...
Kommentarer
Trackback
