I'll be here every step

Nu är det över ett år sen jag var med om den värsta tiden i mitt liv. En stroke. Det är så jävla avlägset. Det finns bara på film. Det händer aldrig min familj.  Fast jo. Det gjorde det. Jag är så lycklig att allt gick bra. Att det slutade så otroligt bra, trots att läkarna inte riktigt kunde förstå allt. Tack sverige för vår awesome sjukvård. Det är inte alla som har samma tur, och jag lider verkligen med dem och deras anhöriga. Det är så märkligt när livet bara stannar till och inget spelar längre någon roll. Har varit med om det mer än en gång, och det är så overkligt. Men hur klyshigt det än låter så gäller det verkligen att fånga dagen, njuta av livet och göra saker man mår bra av.
Jag älskar dig pappa, och jag hade inte klarat mig utan dig! 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0