I'd like to get to know you a little better, baby
Snubblade över ett gammal blogginlägg igår, från juli 2009.
"Idag så skulle jag besikta min bil dårå. Snubben som skulle kolla den, var fett trevlig.Vi småpratade lite sen han ba "ja, då kör vi igång då.. det finns kaffe där. om du nu dricker kaffe hö-hö-hö". Kaxigt värre. Precis som att jag inte skulle dricka kaffe? Precis som att jag hellre dricker saft? Okej, det gör jag väl då. Men det är inget man skryter om direkt. Inte för att jag skäms eller så, men vi hade ju byggt upp värsta fina stämningen och allt. Så jag gick såklart och tog en kopp. Det fanns ingen mjölk, och man kan ju inte späda ut med vatten direkt.. Så det blev fyra sockerbitar. och typ en deciliter kaffe. Smakade rööööv. Sjukt jävla äckligt. Precis då jag ska slänga skiten, kommer det in en mamma och hennes två halvsnygga 20-åriga söner, som jag ville ha lite. Så himla pinsamt det blev. Jag var ju som tvungen att dricka upp det. Alla dom ba "yeaah, kaffe!!" och tog typ två koppar på en gång. Då kan jag ju inte slänga mitt...
Frågan (frågorna) är bara; varför sätter jag mig själv i sånna här situationer? Jämt? Varför tror jag att jag gillar kaffe helt plötsligt? Hur lyckades jag få i mig allt? Varför är jorden rund? Varför tror jag att besiktningskillen brydde sig? Varför kom de där snygga dudsen och förstörde allt? Varför fick Darin skivkontrakt?
SÅ mycket frågor..."
Frågan (frågorna) är bara; varför sätter jag mig själv i sånna här situationer? Jämt? Varför tror jag att jag gillar kaffe helt plötsligt? Hur lyckades jag få i mig allt? Varför är jorden rund? Varför tror jag att besiktningskillen brydde sig? Varför kom de där snygga dudsen och förstörde allt? Varför fick Darin skivkontrakt?
SÅ mycket frågor..."
Så till mitt 19-åriga jag; no worries. Du lärde dig dricka kaffe.
Jag gjorde alltså ett tappert försök 2009, påbörjade mitt sporadiska kaffedrickande ett år senare. Nu, tre år senare klarar jag inte av en förmiddagsföreläsning utan kaffe. Eller tentapluggande. Eller en sen mattelektion. Eller en tisdag. Eller en söndag. Eller alla dagar som slutar med -dag.
Kommentarer
Postat av: Sofia
Jag känner mig lite allierad med ditt nittonåriga jag eftersom jag fortfarande inte har lärt mig dricka kaffe. Det jag jag och nittonåriga du som dricker saft, alla andra har öergivit oss till kaffets fördel. Aoch!
Postat av: Tove
haha det här var det mest fantastiska inlägg jag läst!
Postat av: Tove
haha, alltså det här var det mest fantastiska inlägg jag läst!
Trackback