Only miss the sun when it starts to snow

Snart är det dags att åka hem. Till Göteborg alltså. Alltid lika konstigt att ha två "hemma", för när jag var i Göteborg  och skulle åka till Umeå så skulle jag också åka "hem". Nåväl, Umeå har levererat som vanligt. Både bra och dåliga saker, men mest bra. Har hunnit träffa flera av mina fina vänner, och hinner väl träffa dem en sväng till i veckan!
 
För övrigt så har jag som mål att sluta äta godis. Med start den 21 januari (när nästa termin börjar) och som belöning en liten charterresa där i maj/juni när terminen är slut. Jag tycker att det är lite meningslöst att sluta äta godis, eftersom det är det enda jag är beroende av. Raffinerat socker alltså. Men jag ska fan klara det. Och må bra invärtes, kanske tappa ett gram eller fyra. 
Och när jag väl lyckats avvänja mig, tänkte jag ta ett steg ännu längre. Har som mål att bli snabb igen! Tove påminde mig om funbeat.se, som vi ska börja använda. Kollade igenom mina gamla meriter, för "skojs  skull". Det var inte ens nästan kul. Back in the days, tränade jag som ett mongo, förvisso. Men jag sprang 3 km på 12:48. Det är 4:16/km. På milen hade jag under 5 min/km. Det är helt fucking galet. Hur klarade jag av det? I somras var jag nere på 5:30 när jag hade en bra dag.
Iår ska jag trots allt springa en halvmara. Nu är det dags att hitta formen! Innan det är dags för halvmara, ska jag åtminstonde ta milen på 50 minuter. Och halvmaran ska jag klara på under 2 timmar. 
 
Så, nu har jag 3 ouppnåeliga mål. Känns som att det kommer att bli en rolig vår. 
 
 
Passenger – Let Her Go

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0