This city's killing me
Nu är det inte så länge kvar till första tentan för terminen. Termodynamik. Så det känns (för en gångs skull) riktigt roligt! Vet inte direkt om jag kommer att klara den, men det är iallafall skoj. Om ca två veckor väntar tenta nummer två. Tillämpad matematik. Man hör ju på namnet hur fruktansvärt tråkigt det är... den har jag inte heller så stora förväntningar på.
Träningen börjar ge resultat, och jag börjar få muskler på ställen jag inte visste fanns. Typ armarna. Så än finns det hopp för öppet spår!
I övrigt är jag inte så taggad på livet. Jag är så sjukt tacksam över mina fantastiska vänner som gör livet och tentaplugget så mycket roligare. Och koffein. Jag är tacksam över koffein också. Det är amazing.
För att avsluta en meningslöst inlägg, så vill jag citera Tove från en föreläsning vi hade med en lärare som saknar tavelteknik och en läsbar handstil. "Alltså Sara... står det näsch, eller några?". Hehe. Alla hans vokaler ser likadana ut. Och u, v, h, n ser också likadana ut. Han sparar in på så himla många bokstäver, då hans eget lilla alfabet består av ca åtta bokstäver. Vilket kan vara praktiskt, men oftast inte.
Kommentarer
Trackback