sarrs

man måste ändå ge cred till nepaleserna som lyckas fixa el över huvudtaget.

Befinner mig i kathmandu på ett smutsigt hotellrum. Det är väldigt blandade känslor... Ifrågasätter mig själv då och då, varför i helvete jag skulle åka ensam? Men å andra sidan är det faktiskt skönt att inte behöva.anpassa mig till någon annan...

Är inne på min andra dag nu, och den värsta jetlagen har lagt sig. Än så länge har jag inte hunnit med så jättemkt. Har strosat runt i thamel mest... Gått vilse ett par ggr. Jag som har fantastiskt dåligt lokalsinne borde inte bli insläppt i en stadsdel som denna. Smala gator, mycket trafik, vänstertrafik, massa människor(och hundar), i kombination med att alla affärer ser likadana ut, och innehåller samma skräp..

Men! Jag har ju hittat tillbaka alla gånger hittills. Imorrn ska jag till busstationen kl 6 på morgonen. Det ska bli intressant. Om jag lyckas, väntar elefantsafari :) Nu ska jag bege mig ut för att få i mig nån föda. Gårdagens lunch gick lös på 14 kr, inräknat dricks och Cola. Blir svårslaget, men jag ska göra mitt bästa!

Just nu befinner jag mig på Arlanda, och är mer nervös än någonsin. Än så länge har det rullat på rätt hyggligt, bortsett från några tårfyllda avsked.

Jag sitter och spanar på hotell i Kathmandu just nu. Är fan omöjligt att bestämma sig för var man ska bo. Alla hotell ser ju ut som crap; hemsk inredning. Lär ju bli sjösjuk bara av att kliva in genom dörren i vissa rum. Men! Vad gör det när det kostar 30 spänn per natt?

Jag har anmält mig till konsulatet i Kathmandu att jag är på ingång. Ska checka in mitt bagage nu. Sen återstår endast att växla lite cash, och peta i mig någon slags föda.

Min väska väger ca 14 kg när den är färdigpackad. Det känns som att jag har gjort något fel...

Jotack. Har nog aldrig varit så fantastiskt ostrukturerad och virrig förut. Verkligen noll fokus på vad jag gör, utan jag är bara och lyfter i saker....

Imorgon klockan 9.45 lyfter flyget från Umeå till Stockholm. 14.50 flyger jag från Stockholm till Doha. 09.40 på fredag flyger jag till Kathmandu. Ska anlända klockan 16.40 om allt går som önskat...Dvs om jag inte tappar bort mig själv eller krashar i Himalaya. Såååatte....

Har hunnit säga hejdå till världens bästa pappa. Även min fina andra halva Elin.

Nämen det här blir nog bra.

Ska ju till Sundsvall nu. Pratade med syster lite snabbt om hur mkt kläder man ska ha med sig...

http://www.vk.se/572755/bilagare-frias-fran-felparkering

5051-6905

Imorgon är det endast en ynka vecka kvar! Jag är fasligt nervös, men det går nog finemang. Ska sätta mig och skriva en lista på adresser till folk som ska få vykort. Sen ska jag även kopiera ett par tusen kopior på mitt pass så jag kanske kan ta mig hem på något sätt om nån rånar mig på mitt pass. Någon som vet om man måste kopiera flera sidor? Kanske räcker med visumet och själva sidan med typ mig. Haha. 

.

För typ en vecka sen köpte jag ett sommarlinne. Igår köpte jag jeansshorts och sommarlinne. Liite för tidigt kanske. Eller? Nej! Jag drar till värmen om två veckor! hihihihi!

Enligt wikipedia (som är sanningen), så drabbas staden ofta av stora jordskalv. Det innebär att staden blir så gott som jämnad med marken. Stora skalv inträffar vart 75:e år. Senast var 1934. Nästa borde då ha varit 2010. Det var inget då... Så det borde komma ett typ när som helst. Jah...

Just tvättat, betalat räkningar, köpt en resa till Nepal, klätt på mig, diskat. No biggie.

Det känns som att jag ser mitt liv och min situation från någon annans perspektiv. Det känns så jävla overkligt. Och jag mår illa när jag försöker sätta mig in i mitt eget liv. Jag vill inte att det andra säger, ska vara sant. Trots att jag vet att de har rätt. Jag vill att någon ska laga allt som har gått sönder i mig. Jag vill att någon ska säga att det går över, och att det var en mardröm.

Idag är min första dag som officiellt arbetslös. Under flera veckors tid, har jag längtat lite, och kännt ett behov av att vara ledig och göra nada.

Jag hade hoppats på en bra avrundning på det gamla året. Det fick jag inte. Jag hade hoppats på en bra start på det nya året. Det fick jag inte heller. Jag skulle kunna göra vad som helst, för att du ska må bra. För att du ska slippa vara sjuk.

Med syster, och min kära pärla som nu befinner sig i bilhimlen!

Min allra bästa Caroline ska snart (imorgon) påbörja sin resa till utlandet. Australien, närmare bestämt. Whats up med det? Hon ska ju vara här med mig! Hon är en av mina bästa vänner, och jag vet inte riktigt hur jag skulle överleva utan henne. Känner att det börjar bli en kärleksförklaring här men... svårt att låta bli. Lärde känna henne i gymnasiet. Och har överlevt både ett och två äventyr med denna pingla. Carro, du är fan bäst i världen!