sarrs

Livet leker. Jag har spelat fotboll idag. Jag är så jävla lycklig. Per drog med mig när hans klass skulle spela sin fredagsfotboll. Bara dudes som jag knappt har träffat. Men det var höjdpunkten på denna vecka. 

 

Sedan kom Jonathan hit, så vi åt pizza, drack en öl och såg film. Alldeles lagom fredag. Nu ska jag snart bädda ner mig i sängen, för imorrn är det dags för tacksittsen! Wihooooo

 

En sak som var värdelös idag dock. Duggan. När jag gick ut därifrån tänkte jag ändå "fan vad bra jag är, jag kunde ändå det här". Pratar med tjejerna. Inser att jag har gjort slarvfel på varenda jävla uppgift. Hejdå bonuspoängen!

Idag har jag haft en ovanligt produktiv dag. Jag har jonjaktat. Pluggat matte i typ 5 timmar. Tränat TRX med Hilda. Ätit pizza med Tove, Astrid och Maja. Bakat pepparkakstryffel med de sistnämnda. Och knäck! En fantastisk dag med andra ord. 

 

Och lyckan som uppstod när jag insåg att jag har glömt min chokladkalender i fem dagar! 

 

 

Idag har jag och Hilda tränat bodybalance. Och jag vill verkligen tycka att sånt är kul! Yoga, pilates och sånt där är ju sjukt bra träning. Jag borde köra det typ en gång i veckan, eftersom jag är så osmidig och klen... Men jag dör typ av tristess. Jag har dålig motorik och dålig balans i kombination med att jag har typ adhd, så jag klarar inte av "träning", när det går för långsamt. 

Men som sagt, vore fint om man faktiskt skulle tycka att det var kul. 

Snubblade över ett gammal blogginlägg igår, från juli 2009. 

 

"Idag så skulle jag besikta min bil dårå. Snubben som skulle kolla den, var fett trevlig.Vi småpratade lite sen han ba "ja, då kör vi igång då.. det finns kaffe där. om du nu dricker kaffe hö-hö-hö". Kaxigt värre. Precis som att jag inte skulle dricka kaffe? Precis som att jag hellre dricker saft? Okej, det gör jag väl då. Men det är inget man skryter om direkt. Inte för att jag skäms eller så, men vi hade ju byggt upp värsta fina stämningen och allt. Så jag gick såklart och tog en kopp. Det fanns ingen mjölk, och man kan ju inte späda ut med vatten direkt.. Så det blev fyra sockerbitar. och typ en deciliter kaffe. Smakade rööööv. Sjukt jävla äckligt. Precis då jag ska slänga skiten, kommer det in en mamma och hennes två halvsnygga 20-åriga söner, som jag ville ha lite. Så himla pinsamt det blev. Jag var ju som tvungen att dricka upp det. Alla dom ba "yeaah, kaffe!!" och tog typ två koppar på en gång. Då kan jag ju inte slänga mitt... 

Frågan (frågorna) är bara; varför sätter jag mig själv i sånna här situationer? Jämt? Varför tror jag att jag gillar kaffe helt plötsligt? Hur lyckades jag få i mig allt? Varför är jorden rund? Varför tror jag att besiktningskillen brydde sig? Varför kom de där snygga dudsen och förstörde allt? Varför fick Darin skivkontrakt? 

SÅ mycket frågor..."

På tal om obekväma situationer. Idag när jag skulle laga middag så var fransmannen i köket. Vi har inte sagt så mycket mer än "hej" tidigare, men nu var han så jävla pratglad. Han ba "Oh, you're Sara right?". Varpå jag svarar "yeeah, and you are?". Och han svarar något i stil med "Jeupleufleuoui". Jag har verkligen ingen jävla aning om hur man uttalar hans namn. Försöker man stå där och förstå, vara trevlig, se glad ut och sådär. Men det var obegripligt.

Förstod för övrigt ungefär en tredjedel av hans engelska också. Men han är rätt söt, så det gör väl inget att vi inte kan kommunicera. 

Alltså jag tänker sällan efter innan jag gör vissa saker. Igår åt jag knäckebröd till middag. I sängen. Med datorn i knäet. Whyyyy? Hur mycket man än försöker borsta bort smulorna är de ändå kvar. Och det knastrar under varenda jävla tangent när jag försöker skriva. 

 

En annan inte så trevlig sak hände i lördags när vi var på Gasquen. Vi stod vid garderoben för att hämta ut jackorna när jag känner att något liksom dunsar ner på mitt huvud, precis vid hårfästet i pannan. Jag borstar bort skräpet. Panik utbryter (hos mig alltså). För det var världens fetaste spindel. En sån där med ganska liten kropp sett till sina oproportionerligt långa ben. Detta kräk var förmodligen preggo eller något, för den var gigantisk. Den var så vidrig. Får rysningar bara av att tänka på incidenten. 

 

För övrigt var jag i Lappland i söndags. På Liseberg förvisso. Med fejksnö. Med med riktiga renar! Så jag blev lite glad och fick mycket hemlängtan. Men det är tur att jag har min fina Chalmersfamilj här som får mig att tänka på annat, annars hade jag nog inte klarat mig utan Norrland!

Sju år. Och jag drömmer fortfarande mardrömmar om dig. Vaknar i panik, och är så jävla rädd. Du är en hemsk människa, och jag önskar dig verkligen inget gott i livet.

Jag har hämtat mina skor som jag beställde häromveckan. Superduperfina röda stövlar. Och snygga vinterskor. Jag vet inte när jag hade varken stövlar eller vinterskor senast. Känner mig vuxen!

Men iallafall. Det sämsta med det hela, är att det inte (! trots att jag bor i Göteborg) ska regna på hela veckan. Det ska också vara åtta grader varmt (i november). Snark!

Trots att det regnar, så är jag glad, fylld av energi och taggad på livet! Som jag sa till Tove idag, jag har inte somnat på en enda föreläsning eller lektion den här läsperioden! Kom på sen att vi bara läst två veckor, så jag ska väl inte ta ut något i förskott. Duggan gick dåligt. Termon gick bra. Imorgon får vi veta hur det gick på tentan. Jag vet iofs redan att det gick dåligt, så jag bryr mig inte så mycket. 

 

OCH DET BÄSTA AV ALLT: Jag åker till Umeå imorrn! 

 

Jag älskar Göteborg. Jag har hittat så många nya fina vänner att det är overkligt. Men! Jag saknar mama, papa, sis och vänner. Ska bli skönt att vara nånstans där ingen mobbar mig för att jag säger "fara" åt allt, och använder andra ord allmänt fel. Ska bli skönt att bli bortskämd. Att få krama saknade vänner. Att gå på Schlagerklubben och bli nästan lite nostalgisk. Och bara mysa ihjäl min älskade syster! Hon kommer nog att bli gladast av att dela rum med mig igen! 

 

Jag var för övrigt på Ullared igår. Med några tjejer ur klassen + Toves vän. Fruktansvärt kul! Jag har lite svårt att förstå hela grejen. Mest för att det är mycket folk, mycket saker, mycket skräp, mycket white-trash, mycket av ALLT. Men nu behöver jag aldrig åka dit igen iaf! Det bästa med hela resan var nog roadtripen. Och att jag köpte en chokladkalender. 

 

Adjö

 

 

 

Söndagsångest av rang. Dock gjorde jag verkligen ingenting igår... Jag åt middag med Gustav, Viktor, Andrea, Maria och Marie. Trevligt. Sedan gick jag till Maja och Hilda. Åt chips, drack cola och snackade skit.

 

Vaknade ändå hyfsat tidigt imorse, såg några avsnitt game of thrones. Sen hörde Maja av sig, och vi gick och handlade. Framåt kvällskvisten fick jag ångest för att jag inte hade sprungit, som jag hade lovat mig själv. Så jag bytte om, såg ett avsnitt game of thrones, sen gav jag mig iväg. Hade tänkt satsa på 4-5 km. Men som vanligt sprang jag vilse, så det slutade med 10 km... Trodde jag skulle vara i betydligt bättre form än vad jag var. Vilket stör mig som fan. Ett lokalsinne skulle kanske vara på sin plats.

 

Efter det lagade jag middag. Nu har jag sett solsidan och ätit. Klockan är halv 10, jag känner mig sjukt deppig (helt utan anledning). Har inte duschat eller räknat matte. Åååångest. 

Dock har jag köpt 3 par nya skor. Det är ju alltid kul. 

http://www.youtube.com/watch?v=-QNizb7reIg 

Förstår inte det jag. Har ju hänt en del sen sist, kan man säga... Första tentan är avklarad! Jag har sällan höga förhoppningar på mig själv, men den här gången slår jag nog bottenrekord. Haha, fy fan.. Omtenta efter jul, så jullovet är räddat! Muntan gick bra, så det firade vi iaf. Lite vinkvällar med tjejerna.

Toppade det hela med shot-yatzy i lördags! Jag är Maja evigt tacksam för att hon och hennes vänner uppfann detta spel! Inte nog med det så var det pirat-tema på ET-rajet. Vi var så fina så.. Hade en pirat-och-yatzy-spellista på förfesten för att komma i rätt stämning. Vilket vi gjorde. Men sen vet jag inte vad som hände. Jag är glad att jag fick dela min söndagsångest med fina vänner på bästa max för lite bakismat. Det kan ju få vem som helst att återfå lusten att leva!

 

Nu vankas det nyagamla kurser. Aspning. Massa massa awesomeness. OCH! jag åker till Umeå om ca 2 veckor. Det bästa av allt är att jag får sällskap på tåget av Ida!

 

Och idag fick jag tummen ur, något som jag borde ha tagit tag i för flera veckor sen. Jag köpte ett par finfina gummistövlar. Det regnar ju alltid här, det är ingen hemlighet. Men jag vet inte hur jag lyckats klara mig utan stövlar i över två månader? Måste ha bvarit dum i huvudet. Idag blev jag less iaf, så jag har klickat hem ett par. Förhoppningsvis är de lika fina och vattentäta som de ser ut på bilden!

 

Hejsvejs.

 

 

Nu är jag en etta, wiho! Det innebär tyvärr att nollningen är över. Sista veckan var så fruktansvärt bra! Kalas bakom svarta glas, Bastun och Nollfinal. Bara roliga sittningar och events. Tror jag kommer att trivas sjukt bra på kemi!

 

I måndags blev min kära telefon stulen vilket känns jävligt meningslöst. Telefonen i sig saknar jag inte, för jag köpte en ny och det är ju alltid skoj. Men alla sms och bilder. Som tur är så tömde jag minneskortet i juni, så det är inte alltför många bilder som är borta. Så otroligt irriterande iallafall.

Råkade anmäla mig till göteborgsvarvet häromdan... Nu måste jag verkligen ta tag i min träning! wihoo

Målar naglarna och försöker lära mig periodiska systemet utantill. Keeping it real... 

Nu har jag snart avverkat två veckor nollning. Vi har lekt lekar, gjort nollbrickor, haft provsittning, expeditionssittning, faddersittning, häft öl, spelat beerpong, spelat brännboll, varit på Vrångö, haft pubkväll, gasqat, spexat, sjungit sånger, haft matteföreläsningar, matlabat, chalmersorienterat, etc etc. Känns som jag varit här i ett par månader när jag i själva verket har varit här i 13 dagar. Beerpongen var fantastisk. Jag och Ida var fantastiska. Ikväll väntar storfest med hoppborg med Frida. På måndag börjar allvaret med de riktiga kurserna. Men! På tisdag är det sittning med gamla chalmerister! Ja, nollningen fortsätter i två veckor till - i ungefär samma tempo. 

 

Hoppas jag överlever.