sarrs

Denna känsla har åter funnit sin plats i mitt huvud och min mage. Det är ingen bra sak, vill jag lova. Jag har precis fått ett jobb, som bartender. Jävligt bra, coolt, ballt, roligt, praktiskt (med tanke på att jag är pengalös) och sådär. MEN jag hade ju så storslagna planer. Och då vet jag inte om jag kan tacka nej till det här jobbet, för man behöver ju verkligen få in en fot nånstans. Det är ju lättare sagt än gjort. Men nu har jag ju faktiskt lyckats, och då står jag här i ett fucking vägskäl och är arg på Maria, som befinner sig på andra sidan jordklotet, precis då jag behövde hennes tankar och råd som mest.

Jag är med andra ord (om möjligt) mer störd i huvet än vad jag var för 12 timmar sen. Kul att då vi åt middag, så berättade jag om mina storslagna planer, och efter middagen dansar (fast mest haltar, för jag har ont i knäet), jag runt och är asglad att jag fått jobb.

iaf, DET blandat med att jag har ångest för att jag inte vet om jag kommer att kunna klara av jobbet. Tänk om jag misslyckas? Tänk om jag inte kommer ihåg ett enda recept? Tänk om de andra bartendrarna hatar mig? Tänk om jag gör fel så det fattas massa pengar i kassan på kvällen? Tänk om bartendern jag låg med ska jobba där? Tänk om jag snubblar och välter ut massa flaskor/drinkar/whatever? Tänk om jag får sparken för att jag är så dålig? Tänk om jag försöker flaira - och tappar flaskan hela tiden?!

Somnade väl vid fyra-tiden som vanligt. Denna gång dock med feber och extrem huvud- och knävärk. Vilket resulterade i en inte alltför underbar sömn. Blev väckt klockan nio av min bror som hade glömt sin googlebilnyckel i min bil, så jag blev tvungen att kliva upp och köra in till stan. Passade på att väcka syster, så hon kunde plocka fram p-piller och laddare åt mig. Hon är underbar. Var hemma igen vid tio, gick och la mig igen. Drömde världens sjukaste drömmar om Theresa (min utbytesstudent jag hade för två år sen), och mr X. mr X och jag flyttade typ till Tyskland, till henne, och sen helt plötsligt så sa hon att utbytet var back on, och vi var tvugna att bo där i fyra månader. Fett skumt.

Klockan tolv ringde Elin och väckte mig. Lika bra, med tanke på min otroligt verklighetstrogna dröm. Pallrade mig upp, kollade fejjan och sådär. Såg tre avsnitt av greek. Tänkte spela lite dataspel, men det laggar mer än om man skulle försöka använda samma spela på en dator med windows 95. Mamma påstod att det var deras dator det var fel på. Jag var på väldigt obra humör vid det här laget, så jag försökte fixa det trådlösa på min dator, men mamma har gett mig fel nyckel/lösenord/whatever... "men det ska vara det där?". amen tänk att det inte är det då!!!!!

Den här har jag som startsida nu på min dator. Och det är så jävla kul!! Jag har säkert sett det runt 50 ggr vid det här laget. Och jag tror faktiskt inte att jag kommer att bli less! De få gånger jag har försökt att inte skratta (oftast börjar jag fnissa då han kör ner i hålet redan från början), har jag ändå slutat upp med ett asgarv då han säger "where was I?!". Det är så sjuuuuuukt roligt!

Jag vet. Jag har inget jobb, ingen "hobby", inget att göra, osv. Sen är jag ensam hemma också, så det är helt tyst. Oftast brukar jag njuta av det, men idag känns det tråkigt. Gick för övrigt upp klockan kvart över sju, för att vara barnvakt åt grannens ungar. Det gick fint, och jag behövde(/fick ?) inte vara där något mer idag. Vet inte om jag ska ta åt mig eller ej. Trevligt med lite extra cash, otrevligt att vakna så tidigt. Nu känns det liksom som att det är dags att käka middag. Men klockan är snart halv ett. Jag har redan ätit lunch. Jag får inte träna för mina lungor + hals är helt mongo.

Vad ska jag göra då?! Tyvärr upptar vissa min tankeverksamhet. Jag borde söka jobb, plugga till högskoleprovet eller något annat vettigt. Men jag kan som inte koncentrera mig. Det är ju väldans dåligt. Men för en halvtimme sen hände något! Jag fick ett sms från en kille jag tydligen lämnat ut numret till i fredags. Jag hade döpt honom till Simon, polis på min telefon. Jag har för mig att han plugga till snut, men om han var en riktig polis kan det ha hänt något annat i fredags. Men jag tror/hoppas att han var polisstuderande. Han frågade iaf om min helg, berättade vad han hade gjort och frågade vad jag skulle göra i veckan. Han avslutade med kram. Jag svarade inte. Det känns inte safe. Det är väldigt sällan jag lämnar ut mitt nummer. Brukar oftast lämna ut Elins. Men ibland mitt eget, och då mitt omdöme sjunker kraftigt med alkohol i blodet litar jag helt enkelt inte på mig själv, så det är säkrast att inte svara.
Lämnade även mitt nummer till en bartenderpojke häromhelgen. Igår frågade han för andra gången om vi skulle ses. Idag. Jag sa att jag var upptagen. Då slutade han skriva. Och har inte skrivit på hela dagen. Det är ovanligt. Han kanske blev ledsen. Eller så gav han bara upp.

Helgen var för övrigt helt klart godkänd. Jag, Elin och Jonna befann oss på Corona. Jag övertalade Jonnas vän att hon skulle få sova hos honom. Först var han tveksam, men då han väl fick prata (i telefonen alltså) med Jonna så gick han med på det. Då blev jag så glad att jag hoppade runt (jag var på väääldigt bra humör i fredags) så mina småpengar flög. Jag tror att Jonna tyckte att jag var dryg. Jag trodde att jag hade hittat alla mina mynt (letade som en tok där i gräset) - det var typ 70 spänn plus massa eurosar. Men tydligen hittade jag bara några enkronor, vilket jag upptäckte då jag skulle åka buss till Täfteå igår, och hade åtta enkronor, tre euro och sjuttio cent i min ficka. Inte bra, med tanke på att jag bara har lånade pengar i mina ägor. Anywho, begav mig sedan till stan för att äta frukost(?) med en vän. Inte dåligt, inte dåligt.

Lördagen slutade också med en sväng på krogen. Dock var jag inte alls glad, var typ minusglad. Fruktansvärt dåligt. Vet inte varför, kanske var det dåligt med alkoholintaget. Okej, nä det var det inte. Jag vet vad det var, men jag orkar inte skriva det här, för då blir det så himla uppenbart hur himla sorglig jag är just nu. Trevlig förfest, med mysiga vänner, trevlig utgång egentligen, men jag vet inte. Inte partymode helt enkelt. Kanske var det för att Jonna jobbade. Tror inte att hon tyckte att det var lika kul som jag, att jag hängde vid garderoben så pass mycket som jag gjorde. Heh. En raggare (alltså en äkta! han var typ sjutton), dansade jätteroligt, och när jag härmade honom för att göra mig rolig inför Elin, trodde han typ att jag var kär i honom och ville dansa med mig. Det ville inte jag.

Så, nu har jag dödat säkert tjugo minuter! En powernap på 1½ timme tills mamma kommer hem nu kanske...

Jag hatar när jag inte förstår. Alltså verkligen hatarhatarhatar. Jag är ju rätt spontan och säger ofta saker utan att tänka efter. Bara det gör ju att jag framstår som väldigt korkad ibland. Tack och lov är det nog bara Elin som får höra de riktigt dumma sakerna, för då jag är med henne har jag som inga spärrar. Har umgåtts lite väl mycket med Jonna också, så hon har också fått höra ett och annat. Men alltså då nån ska förklara foto, teknik eller nått sånt där, och är värsta ivrig och insatt - och tror på riktigt att jag förstår, så är det så himla jobbigt att behöva säga "alltså jag fattar inte". För man ser hur den personen ba a ma gad, hon är ju helt pantad. Fett störande.

Just nu gör jag nada. Jag vet inte hur jag lyckas fördriva såhär många dagar. Jag sover iofs mycket. Förmodligen mer än vad jag borde. Sen tränar jag, spelar betapet och ser film eller träffar kompisar. Det är typ det enda jag gör. Inget vettigt med andra ord. Ärligt, så börjar jag bli lite less. Jag vill jobbajobbajobba. Fast det är bara något som jag vill göra typ nu, och vissa kvällar då jag blir extra rastlös. I övrigt njuter jag rätt så mycket av att typ kunna sova hur mycket som helst. Fast jag är i ett stooooort behov av cash. Alltså riktigt stort. Jag är i fattigare än alla studenter i världen, och jag spenderar fasligt mycket pengar. Inte bra inte bra. Okej, det här blev bara svammel.

Över till det väsentliga;
Jag spelar betapet nu (ofc), mot en dude som kallar sig själv steinorvar, han kanske heter det också, har inte frågat. Han rullade alldeles nyss;
» Steinorvar har utfört en rullning och får 50 poäng extra!!!
» Steinorvar: RASTA, REMISSA (5+58=63).

Jag loooovar er att han fuskar. Bajssteinorvar som förstör min kväll. Okej, han spöar mig. Deluxe. Skitstörande.

Jag och Gustav hetsar mamma att skicka "Hörde ryktas om att du har foppatofflor. Hur gör man egentligen någon arvslös? Kram mamma" till bror Viktor. Han svarade inte, så jag och Gustav skickar exakt samma sms, samtidigt till honom; "Har du inga foppatofflor? Då har jag julklappen fixad. Kram mamma". Inget svar då heller, då skriver jag "Har hört vad mamma ska ge dig i julklapp... Vill du ha foppatoffelaccessoarer av mig?". Då svarar han efter en stund;

"Nej tack. Då måste jag kämpa för att hitta på ngt jävligt". Man ba amen kul? Två minuter senare får jag;
"Då kommer du att få bajs av mig.. Jag ska samla på kebabkost". Kul då? Då har jag och Gustav kämpat för att hitta på så roliga skämt som möjligt, och så kommer han med det där. Tss...

Lycka är när man inleder en match såhär:
» Oasis__ har utfört en rullning och får 50 poäng extra!!!
» Oasis__: TENDERA (98).

Annars suger livet lite.. Har fett med träningsvärk i magen, gör fett ont (visserligen mitt eget fel, men ändå), ont i huvet (inte mitt fel, typ.. vet inte varför iaf) och slutligen ska jag kliva upp klockan 07.30 för att vara barnvakt imorn igen. Kul (okej, mitt fel, men ändå).

Sitter och lyssnar på Adele - Hometown glory, en låt jag lyssnat på i typ ett halvår. Och när jag var på Kos, spelade de den i nån remix-version på upstairs! Jag blev så lycklig, nanana! Kvällen jag skar upp foten, spelade de den som sista-låt. Då var det visserligen bara jag och robban kvar on the dancefloor. Men det var bra stämning ändå! eh..

Mamma har bjudit mig på korv och potatis ikväll. Hon sa "det är första gången jag har sett dig kasta dig över korv och potatis, Sara..." Man ba; ahmen förlåt att jag varit i grekland och inte ätit nånting som smakat salt. Inte heller ätit potatis i någon annan form än friterad. Och chips-form såklart. Men det åt jag inte till middag. Okej, en gång hände det väl då. Men en gång är ingen gång liksom. Det jag vill ha sagt är att jag inte älskar korv och potatis egentligen, det var bara idag. Bara endast bara bara bara idag. Ba så alla vet.

Okej, jag är arbetslös, rastlös och meningslös. När som helst nu, så skriver jag något kul. Inte idag (förmodligen inte imorn heller) bara.