Jag är ett geni!

Om ni inte redan visste det. Nämen, på riktigt. Jag är inget geni. Jag simmade ju igår, på iksu. Väldigt dålig idé, när jag somnade klockan 2 (har inte hänt på typ forever), och vaknade klockan 11, med huvudvärk. Eller ja, hade väl ont i hela kroppen. Från och med nu ska jag lyssna på mina nära och kära. De verkar konstigt nog veta bättre än mig då det gäller huruvida jag ska träna eller inte... Dåligt! Jag har iaf sovit ungefär hela dagen. Och skulle utan problem kunna lägga mig för natten nu. Hade inte tänkt göra det, men jag kan om jag vill.

Men, iallafall, så ska jag jobba imorn. jag är fett taggad! Elin, Carro och Katja kommer dit. Jag måste bara jobba lite på mitt självförtroende bakom baren. Det är inte på topp. Meen, Elin brukar kunna få mig lugn och glad. Ganska bra att ha någon som känner en bättre än en själv.

Nåväl, tackade just nej till öl. Det hände inte igår. Pappa skulle bjuda. Men, ja. Nu ska jag hämta syster, så ska vi kanske ta och fixa lite efterrätt till vår käre far!

Det här med att söka jobb..

Jag börjar se mig själv som en stjärna. Idag har jag tagit mig själv i kragen och sökt två tjänster. Igår sökte jag en. Jag är fanimej bäst. -ish (med tanke på att jag inte får så många jobb). Det börjar ärligt bli lite jobbigt att bara söka och söka, och inte få så mycket respons. Fast TM skickade visserligen två mail (med ca två veckors mellanrum) att jag inte har fått tjänsten. Det är ju lite fint, kan man tycka. Så de verkligen är säkra på att jag har fattat. Liksom gnuggade in det i ansiktet. Teknikmagasinet: jag har förstått nu!

Anywho, en kompis till mig berättade just att han hade somnat under en telefonintervju. Han måste vara den enda i världshistorien som inte fått jobb på Online. Han hade blivit uppringd klockan 9 på en lördag (lite väl okristligt kanske...). Han somnade och "Vaknade upp och hade dregglat ned hela telefonen också var klockan typ 12."
Det gjorde typ min dag/natt.

Samma problemas

Nu har vi ett litet problem. Igen. Det är ju visserligen samma problem som jag haft förut, men ändå. Det här med att säga nej, eller eventuellt ge en bra bortförklaring. Jag är helt ärligt sämst på båda. En bortförklaring jag har gett en gång är "nja, alltså jag ska vara med pappa". En annan "du kan ju ragga på min tvillingsyster istället... vi är ju tvillingar liksom, det är ju samma sak". Nu i efterhand är det lite pinsamt att jag inte kom på något bättre... Men vad gör man inte? Värt att tillägga är att jag drog de där till samma dude. Och han fattade inte vinken ändå. Till honom sa jag även att jag inte ville vara mer än vänner, och om han inte kunde vara det, så ville jag inte träffa honom något mer. Det fattade han inte heller. Han kanske inte hade alla flingor i paketet...

Nåväl, åter till problemt. Jag kan inte skylla på skola, pojkvän, jobb, liv eller något sånt. För det har jag ju faktiskt inte. Är det okej att skylla på att man måste klara ut ett ps3-spel? För Ingemar vill ju faktiskt det. Om jag var typ 12, kanske jag inte skulle våga säga ifrån, och faktiskt sitta och spela varje kväll, för att han tycker att det är kul att kolla på... Elleeer... öh. Att jag måste spela betapet (ja, jag har funderat på att återuppta det)? Jag har fanimej ingen aning. Jag improviserar.

Ja jävlar...

Vilken gårdag! Ujuj, den var inte att leka med. Och när allt kommer omkring, är jag den största idioten ever.

Torsdag.

Har pluggat inför högskoleprovet idag. Skönt att plocka fram hjärncellerna igen. Har nog supit bort en och annan, för jag är inte lika bra på mattedelen längre. Orden ska vi inte tala om. Något mer har jag inte testat heller. Blir morgondagens sysselsättning!

Anywho, som vanligt har jag inte gjort så mycket vettigt idag. Ingemar tvingade mig att spela hans nya ps3-spel. Så han kunde titta på. Jag spelade i typ 40 min, man åkte runt på nån isbjörn och slogs med vargar och allt möjligt. När jag nästan var klar med första banan sa jag att jag inte orkade mer. Han sa bestämt att jag skulle fortsätta, det var ju inte så mycket kvar. När han insåg att spelet fortsatte, efter man dödat nån hövding eller vad det nu var, så sa jag återigen att jag inte orkade spela något mer. Han ba "Men ååååh! vi måste ju få veta vad som händer nu!!! nu har dom ju räddat pojken! vad ska dom göra med han sen då!?" Och han vägrade spela själv. Måste erkänna att det inte är ofta man blir tvingad att spela tvspel, och också att man får spela hela tiden. Det var en fin stund vi delade iaf. Sedan sov, jag på golvet och han på soffan, till Lyxfällan, och mamma blev arg på oss båda. Älskar familjekvällar!


Smooooth

En tjej ringde från arbetsförmedlingen idag;
Hon - jaa, jag ser ju att du var inne här och lämnade några meriter.
Jag - ja?
Hon - Men det var konstigt att han som inte hjälpte dig, bokade en ny tid för infoträffen...
Jag - Hehe, jaa, han var ju lite konstig...
Hon - Du! Han är faktiskt min vän!
Jag - oookej... han var ändå konstig
Hon - eh... iallafall.... blablbla


Dum sak jag har gjort den här veckan.

Det absolut dummaste jag gjorde var nog i måndags. Då drömde jag att jag blev mobbad för att mitt hår var så nött. Det var det visserligen, men inte så mycket som i min dröm. Nåväl, då jag vaknade, tänkte jag "oh my god, jag måste klippa mig!". Så jag klev upp. Hämtade en sax. Var lite väl morgontrött och klippte typ sju cm i första klippet. JÄVLIGT dum idé. Men, nu har jag inte längre nötta hårtoppar! Hade kanske räckt dock med att ta typ tre-fyra cm. Men. Ja, dumt var det minsann.

Jag trodde jag kunde komma på fler dumma saker, men det kunde inte mäta sig med att klippa av sig hur mycket hår som helst, bara för att jag drömde att jag blev mobbad.


Nattgrubblerier.

Jag kan inte säga nej. Det är en dålig egenskap. En annan dålig egenskap jag har är att jag är dålig på att ifrågasätta människor som jag bryr mig om, eller en gång brydde mig om. Jag är inte heller bra på att vara förvirrad. Jag är inte bra på att göra något åt min förvirring. Jag önskar att jag inte hade dessa värdelösa egenskaper, men nu har jag det och därför är jag vaken klockan 3 på natten. Och bara funderar. Ger mig själv huvudvärk. Läser samma sms om och om igen. Hur ska jag säga nej, utan att ge mig själv ångest, och utan att göra någon annan ledsen/besviken? Det är ju fan omöjligt. Bland annat min syster och Jonna försöker få mig att säga nej, och sånna saker. De är grymma på det. Det vill jag också vara.

Sen har jag svårt att sova ensam. Det blir inte bättre heller av förvirringen som vissa personer skapar i mitt huvud. Inte heller blir det bättre av att Darin/Svante (elins katt) vägrar sova med mig. Han bet mig för övrigt i knäet idag. Bara sådär. Svårt att hitta en katt som är mer störd än den här...

Höstdeppen.

Nu är den på ingång. Känner det i tårna. Nämen, det snöade lite igår. Jag är inget större fan av snö, kyla och mörker, så snart kommer jag att bli melankolisk, deppig och tråkig. Inget man längtar till direkt. Men iår ska jag fanimej vara beredd! Jag ska deppa i typ en vecka. Max. Sen ska jag bli glad och så igen. Fuck höstdepp säger jag bara.

Frågorna som jag behöver svar på.

Bara så alla vet, så gick det bra igår, det var jävligt skoj, jag längtar redan tills om två veckor då det är dags igen :)

Nåväl, de frågor som cirkulerar i mitt huvud just nu är följande; Hjälper glass mot magont? Kan man blockera nummer på telefonen? Hur lär man sig dricka kaffe? Varför reagerar du inte? Bryr du dig inte? Varför har jag så ont i mina benhinnor? Ska jag någonsin spela fotboll igen? Varför hatar Elins katt mig? Varför orkar jag inte gå och hämta glass och te? Är jorden rund eller platt? Finns Gud? Sånna saker undrar jag på. Om någon har ett bra svar på någon av dem, så kan man gärna lämna en kommentar. Eller skicka ett mail... eller ett brev. eller en brevduva.

Kaninpuls.

Jag har kaninpuls deluxe nu kan jag lova. Jag vågar inte ens ta pulsen på mig själv, och då är det illa. Anledningen till detta, är att jag ska jobba på lördag. Min bartenderpremiär. Jag är så nervös så det är helt sinnessjukt. Idag när vi roddade barerna, så pratade jag med mina blivande bartenderkollegor. I vilken-vecka-jobbar-du-då-samtalet, kom det fram att det stod på intranätet att jag ska jobba(?!) på öppningen. Vilket alltså inte var tänkt från början. Och när jag pratade med schemakillen, så bekräftade han det. Nu är jag hur nervös som helst, har lätt en puls på typ 130, och jag har ändå suttit ner i snart en timme.

Jag har kaninpuls, jag är nervös som ett mongo, jag kommer att göra fel då jag ska blanda typ en white russian, jag kommer kanske att dö, jag kommer kanske att döda den som kommer dit jag jobbar. Ville bara ha det sagt, så ingen är osäker hur läget är. Nu ska jag plugga drinkar.

Jag är kär.

Okej, jag erkänner. Jag är så hiiimla kär. I Dave, i Hells kitchen. Det är även lite pinsamt, I know. Men aaaaaaaaaaaah, han skulle få laga mat i mitt kö så att säga. He he he.

Saker som gör att jag vill skjuta mig själv eller någon annan.

Här är en lista tillhörandes ovanstående rubrik.

- Angela Larsson. (hon dissade mig och min intervju. Hon kan ha hetat något annat också. Minns inte. Larsson hette hon och hon är en bög.)
- Reklamen på spotify.
- Det skyhöga priset på premiumgrejjset på spotify.
- Att man inte kan ladda upp cv på coca-colas hemsida.
- Att ingen ger mig jobb.
- Att jag blev på dåligt humör nu, så jag orkar inte skriva några personliga brev.
- Att jag måste plugga inför högskoleprovet.
- Att det tar 2,5 min att göra popcorn. Jag vill ha det nu!


Sen vet jag inget mer för tillfället. Jag är bara arg idag. Tycker synd om alla som måste vara i min närhet. Okej, de enda jag har träffat i verkliga livet idag är mamma och hennes sambo under middagen. Såatteee... De överlever nog. Men ändå. Dessa saker stör mig ikväll. Punkterna 1-3 och 5, lär dock alltid få mig på sämre humör. Resten är kanske överkomligt, om det hade varit någon annan dag vill säga.

Ett litet tips till allmänheten.

Tipset som jag utlovat är alltså; svara alltid i telefonen! Jag svarade inte en gång (i söndags) och ringde upp dagen efter. Bara för att jag inte gjorde det gick jag miste om en arbetsintervju. DET ÄR JU JÄVLIGT STÖRANDE. Mest att man inte får nån himla intervju bara för att man inte svarar i telefon på en söndageftermiddag. Vilken arbetsgivare ringer ens på en söndag. En dålig. Med andra ord, om de ringer mig om några dagar och vill ha en intervju ska jag bara säga "Det kan du ju fetglömma biiatch". Nä, okej det lär jag ju inte säga, med tanke på att jag är väldigt sugen på att ha ett till jobb. Men det gav ett dåligt intryck ändå.

Men jag ska försöka bli lite gladare (har surat i snart 24 timmar), tänka som Ingemar sa (om det blir sådär, så är det inte meningen att du ska jobba där). Jag ska också tänka på att mitt cv och mina personliga brev måste kicka ass, eftersom jag bara sökt jobb via arbetsförmedlingen, fått ett jobb och borde ha fått en intervju.

Nåväl, idag ska jag fara ut och springa. Minst 1½ timme är målet. Jag ska bli nyttig och mindre fet är tanken. Jag har fått ett försprång genom att jag helt utan att försöka ens, har tappat mitt godissug. Det trodde jag inte kunde ske, men tydligen. Nu har jag två öppnade och en oöppnad godispåse på mitt rum. De har legat här i allt från ca tio dagar, till en dag. Men jag ser det som en bra grej iaf. Bara så ni vet, så kan alla glädjas åt mig. Fint.


Konsten att vara arbetslös

Tro mig, det är en konst. Man måste vara bra på vissa saker, eller ha vissa egenskaper. Jag har forskat i ämnet i nu 1½ månad. Jag har visserligen fått jobb, men jag börjar inte förrän om ca 2½ vecka, så det räknas knappt. Plus att det är ett bartenderjobb, dvs man måste vara bra på att vara arbetslös när alla andra jobbar/går i skola, och också vara bra på att jobba när alla andra festar/super/har kul. Nåja, här är en lista;

- Vara bra på tv/dataspel.
- Ha bra tålamod.
- Vara bra på att sova. (jag sov typ 14 timmar häromnatten)
- Inte ha sett så mycket serier och filmer.
- Ha många vänner som också är arbetslös och villiga att leka.
- Inse att man faktiskt inte kommer att få ett jobb än på ett tag.
- Ha förmågan att ignorera alla andra som tjatar om att man ska skaffa jobb.
- Kunna spela betapet/bejeweled/geo challenge i timmar utan att bli less.
- Ha åtminstone en rik förälder att låna pengar av tills man själv blir rik.
- Ha överdrivet mycket ledig tid, men ändå inte tid till att exempelvis städa rummet. 
- Vara bra på att döda tid.

Det här kanske kommer som en chock för er alla, men jag prickar av typ alla punkter. Kanske inte det där med att ha många vänner som också är arbetslösa. Det löser jag dock med punkt tre; sömn. När alla andra är i skolan eller jobbar, så sover jag! Vaknar lagom tills de har slutat, så kan man umgås ändå.

Jag äl lite fölvillad.

På livet just nu. Träffade bror Gustav idag i hopp om att få ordning på kaoset i mitt huvud. Tyvärr blev det inte så mycket bättre. Men vi har återupptagit våra 100 armhävningar. Min dröm är att bli lika fit som jag var vid balen. Det var sjukt underbart. Tyvärr tror jag inte att jag får samma träning längre, då jag inte spelar nån fotboll. Då är det liksom stenhårt i 90 min, och man tänker som inte på om man får ont eller blir trött. Det gör man om man gymmar eller springer; vilket jag gör nu. Men det löser sig väl.

Nåväl, dagens tabbe var iaf att dricka ett glas mjölk. Jag har varit skitasugen på mjölk hela dagen, för första gången på typ fem år. Bara det är konstigt. Problemet är bara att jag får ont i magen då jag dricker mjölk. Aka, jag svepte ett glas mjölk och nu har jag ont i magen. Fett smart säger jag bara. Fast kanske inte. Men gott var det!

Min syster ska se bonde söker fru. Varför förstår jag dock inte. Ännu en sak som gör den här dagen förvirrande.

Men sju bra saker med den här dagen är iaf: fyra kiwisar i min väska, ett avsnitt hells kitchen på min dator, en flaska loka (smultron med citron) på mitt skrivbord och nyaste illustrerad vetenskap på min säng.


Beslutsångest.

Denna känsla har åter funnit sin plats i mitt huvud och min mage. Det är ingen bra sak, vill jag lova. Jag har precis fått ett jobb, som bartender. Jävligt bra, coolt, ballt, roligt, praktiskt (med tanke på att jag är pengalös) och sådär. MEN jag hade ju så storslagna planer. Och då vet jag inte om jag kan tacka nej till det här jobbet, för man behöver ju verkligen få in en fot nånstans. Det är ju lättare sagt än gjort. Men nu har jag ju faktiskt lyckats, och då står jag här i ett fucking vägskäl och är arg på Maria, som befinner sig på andra sidan jordklotet, precis då jag behövde hennes tankar och råd som mest.

Jag är med andra ord (om möjligt) mer störd i huvet än vad jag var för 12 timmar sen. Kul att då vi åt middag, så berättade jag om mina storslagna planer, och efter middagen dansar (fast mest haltar, för jag har ont i knäet), jag runt och är asglad att jag fått jobb.

iaf, DET blandat med att jag har ångest för att jag inte vet om jag kommer att kunna klara av jobbet. Tänk om jag misslyckas? Tänk om jag inte kommer ihåg ett enda recept? Tänk om de andra bartendrarna hatar mig? Tänk om jag gör fel så det fattas massa pengar i kassan på kvällen? Tänk om bartendern jag låg med ska jobba där? Tänk om jag snubblar och välter ut massa flaskor/drinkar/whatever? Tänk om jag får sparken för att jag är så dålig? Tänk om jag försöker flaira - och tappar flaskan hela tiden?!


Fin dag

Somnade väl vid fyra-tiden som vanligt. Denna gång dock med feber och extrem huvud- och knävärk. Vilket resulterade i en inte alltför underbar sömn. Blev väckt klockan nio av min bror som hade glömt sin googlebilnyckel i min bil, så jag blev tvungen att kliva upp och köra in till stan. Passade på att väcka syster, så hon kunde plocka fram p-piller och laddare åt mig. Hon är underbar. Var hemma igen vid tio, gick och la mig igen. Drömde världens sjukaste drömmar om Theresa (min utbytesstudent jag hade för två år sen), och mr X. mr X och jag flyttade typ till Tyskland, till henne, och sen helt plötsligt så sa hon att utbytet var back on, och vi var tvugna att bo där i fyra månader. Fett skumt.

Klockan tolv ringde Elin och väckte mig. Lika bra, med tanke på min otroligt verklighetstrogna dröm. Pallrade mig upp, kollade fejjan och sådär. Såg tre avsnitt av greek. Tänkte spela lite dataspel, men det laggar mer än om man skulle försöka använda samma spela på en dator med windows 95. Mamma påstod att det var deras dator det var fel på. Jag var på väldigt obra humör vid det här laget, så jag försökte fixa det trådlösa på min dator, men mamma har gett mig fel nyckel/lösenord/whatever... "men det ska vara det där?". amen tänk att det inte är det då!!!!!


startsidan;

Den här har jag som startsida nu på min dator. Och det är så jävla kul!! Jag har säkert sett det runt 50 ggr vid det här laget. Och jag tror faktiskt inte att jag kommer att bli less! De få gånger jag har försökt att inte skratta (oftast börjar jag fnissa då han kör ner i hålet redan från början), har jag ändå slutat upp med ett asgarv då han säger "where was I?!". Det är så sjuuuuuukt roligt!


RSS 2.0