sarrs

 

Nu har jag varit väldigt inaktiv igen. Jag har gjort mitt bästa i att fokusera på plugg, träning och vänner. Det har gått ganska bra faktiskt! Tid är aldrig något jag har ett överskott av, men just nu känns det som att jag har en ganska bra balans mellan allt. Kanske inte så mycket tid över för mig själv, men det kommer väl! 

 

Jag har ynka 63 minuter träning kvar tills jag har nått ännu en tusing minuter träning. Är snart uppe i 3000 alltså. Vilket innebär 11000 kvar av årets mål. Så det borde kunna gå! Jag har tyvärr tappat min träningsmotivation. Jag kör rehab 3-4 ggr i veckan. Samma fyra övningar som jag gjort i 2 månader. Resterande tid lägger jag på löpning och core. Jag får i princip inte göra nånting annat. Så jag antar att bristen på motivation hänger ihop med min enformiga träning. Jag har även hunnit avverka 2 strömbehandlingar! Det var inte lika mäktigt som jag hade målat upp det i huvudet. 2-3 små elektrodgrejjer som skickar ström genom musklerna, för att öka blodcirkulationen och för att hjälpa mig att läka snabbare. Än så länge har det inte gett något direkt resultat, då jag har extremt ont. Som tur är, fick jag lite starkare smärtstillande av mamma, så jag åtminstonde kan överleva dagen. Men om ett par behandlingar hoppas jag att det blivit bra! 

 

Igår roade jag mig med lite nätshopping. 3 par nya skor. Oops. Och idag var jag en sväng i Nordstan, så jag fyllde på nagellacksförrådet (precis som att det skulle behövas...) och smink. Och ikväll var jag på maxi och köpte mat. Fan vad mycket mat jag köpte. Jag gjorde en episk storhandling, om det är någon som undrar.

Vet inte om det var världens mest geniala idé att sova ca 27 minuter inatt... nu har jag illa parkerat mig och världens tyngsta väska på tåget. Längtar tills jag får visa biljetten för att sen sova i typ 6 h innan det är dags att byta tåg. 

 

Jag hatar att säga hejdå, och det är på riktigt en anledning till varför jag inte vill åka upp... jag är så jävla avundsjuk på de som har sin familj och sina vänner inom en radie på ca 3-4 timmar.

Jag är värdelös på att sova. Om 4 timmar och 25 minuter avgår tåget från Umeå C. Jag är inte ens lite trött... Sjukt obra.

Nu börjar denna Norrländska vistelse lida mot sitt slut. Jag har haft tidernas absolut bästa helg!

I torsdags hann jag med mys, mat och skvaller med Elin, Carro och Clara. Elin fixade även mina naglar innan, och bjöd på lite massage till min onda skuldra. Hon bjöd även på tårta. Tror inte att hon själv inser hur många tvillingpoäng hon samlade ihop på endast en dag...

 

I fredags roade jag mig med att besöka Dragonskolan, så jag kunde utöka min åldersnoja. Sedan familjemiddag och därefter jobb på 5ive. Också ypperligt tillfälle att få ångest över sin ålder. Dagens ungdom (första gången jag kan använda det på riktigt) vet dels inte hur man beter sig på krogen. Men framförallt vet de inte hur man klär sig. Det är så deprimerande att se tjejer som visar för mycket mage, bröst eller rumpa. Förvånansvärt många killar kommer dit i mjukisbyxor och keps (inte en cool skate-keps eller sådär, utan typ en Skidoo-keps, i sann bondeära). Jag vet inte varför de blir insläppta. Det är inte riktigt jag som bestämmer sånt. Framförallt vet jag inte varför de ens går ut sådär. Är det ingen i gänget som kan ba "Sebbe, för fan, ta på dig jeans". Tydligen inte. Jag kände mig i alla fall gammal och pryd när jag såg de små liven.

 

Igår så softa jag lite med Jonna och hennes katter (låter som att hon ör en crazy catlady, hähä), sen gymmade jag med Matte och efter det åkte jag ut till skogen med mamma och Christer. Ganska så soft att ligga i soffan, dricka vin och pilla navelludd. Återigen bli megabortskämd. Frågan är ju bara vem som ska laga mat åt mig imorgon? Troligtvis jag själv...

 

Helgen avslutades på bästa tänkbara sätt. Körde de 6,8 milen från mamma till pappa, skrålandes på diverse radioplågor framförda av artister såsom; Agnes, Veronika Maggio, Beyonce, Ed Sheeran, Darin, James Blunt etc etc. Alltså det finns fan inget bättre än att susa fram, ensam, i de norrländska skogarna och sjunga jättehögt.

 

Imorgon, klockan 05.15 bär det av mot Götet igen. Den som vill njuta av mitt fantastiska sällskap, är välkommen dit!

Just kommit hem från krogjobb. Väldigt chill, och typ inget folk. Jag har ju haft en stigande åldersnoja de senaste veckorna. Och ikväll när det var massa kids ute, blev det hela ännu värre. Alla är så små. Men! En kille trodde att jag var 93:a eller kanske 94:a. Hähä, jag är ju värsta lammköttet. En tjej sa även att jag såg ut som Britney Spears. En bra kväll med andra ord!

 

Nu är jag hyper efter all red bull, och är ej sugen på att sova. Det enda jag kan tänka på är chips... Men jag har såklart inget sånt. Och med tanke på min pensionärsinspirerade sömn de senaste tre veckorna, borde jag vara trött. Men icke.

Som väntat, så hade pappa förberett en gourmémåltid. Drack även ett glas vin till maten, så jag har blivit behandlad som en prins. Och såklart hade min kära syster bakat glutenfria cupcakes. Jag fick nästan en liten

hjärtattack av glädje. Fan, jag älskar verkligen att bli bortskämd! Även om det innebär att jag kommer att gå upp i vikt på köpet.

 

Nu har Elin och hennes man åkt hem, pappa har gått och lagt sig, så jag tänkte ta tillfället i akt att svara på massa viktiga mail som jag har struntat i under tentaplugget. Och jag fattar varför jag har struntat i det. Så jävla tråkigt. Hatar mail. Hatar viktiga saker. Hatar att ta tag i grejer. Det är himla skönt att ha det gjort, men att göra det suger fett mycket att påbörja projektet.

Nu när jag varit på Umeås mark i typ 4 timmar börjar jag längta till Göteborg igen. Jag tror att jag är världens mest rastlösa person... Eller så har jag så har jag alldeles för fina vänner, som är värda att sakna, efter ca 24 timmar.

Två dagar. Två tentor. Som en mäktig filmtitel. Men det är det inte, det är bara min verklighet. Som tur är, innebär detta att jag nu har något slags litet lov. Som jag inledde med att umgås med Gustav och Andrea. Sedan har jag badat (!!!), för alla som inte känner mig så bra; jag hatar att bada. Det är så fruktansvärt tråkigt. Men idag lyckades jag stanna i badet i 15 minuter. Precis lagom för ett halvt avsnitt av Girls och en ansiktsmask. 

 

Efter min badtriumf, lyckades jag packa alla saker för min resa. Jag ska åka tåg i tusen år! Till Umeå! Det kommer att bli fantastiskt. Jag hade en tanke om att jag inte skulle göra så mycket, utan mest softa och sova. Men på något vis har jag lyckats boka upp nästan varje dag. Det skulle även kunna vara anledningen till varför jag är vaken nu, vid 02.00. Jävligt onödigt egentligen. Men det kanske är någon slags reserelaterad stress? Nåja, tåget avgår 08.35, så jag får väl försöka get myself together och sova lite. Men jag är så taggad på allt! Svårt att vilja sova då liksom.

Jag har även höga förväntningar på allt jag ska äta. Att gå från student och pasta, till en pensionerad pappa känns som ett bra kliv. Hoppas han vill skämma bort mig som vanligt. Och min syster! Hon har skickat massa snapchats på diverse bakverk i flera veckor nu. Jag har tagit det som en hint för vad som komma skall. Det är väl okej? Klart det är okej. Hon ska nog mata mig med socker.

Tentavecka. Tentaångest. Måndag hela veckan. 

Mitt liv är inte roligare än så för tillfället. Tyvärr... Men på onsdag ska jag åka till Umeå! Jag längtar fantastiskt mycket! 

 

I fredags var jag hos sjukgymnasten. Hon tyckte att jag kanske inte var så bright som åkte Vasaloppet ändå. Men hon var även imponerad att jag klarat det, så jag antar att det blir plus minus noll. Den kommande månaden ska jag fortsätta med rehaben. Får i princip bara köra det och löpning. Hurray. Jag som gillar klättring, spinning, TRX, CXWORX , yoga och sånt...  Men är man dum i huvudet så är man! Om ca 1,5 vecka ska jag få göra min första strömbehandling. Sedan väntar 4 ytterligare behandlingar. Efter det förväntas jag vara hel igen! Jag hoppas verkligen det. Just nu har jag extremt ont. Det liksom strålar hela vägen ut i fingertopparna. Jag försöker lindra det genom att äta godis och kladda på massa linnement. Det går medium! Just godiset, är jag beredd att erkänna, är en dålig idé. 

 

 

Jag vet inte vad det är för fel på mig, men jag har fått för mig att det är vår. Jag går till tvättstugan i flipflops. Jag funderar på om jag ska ta en tunnare jacka. Jag överväger att ta på mig solglasögon när jag går ut genom dörren. Oftast är det ca 4 plusgrader ute. Fyra. Det är inte ens nästan läge att ta en vårjacka. Solen skiner inte i Göteborg. Det regnar och är mulet. Ibland är det bara mulet.
Men gräset är grönt, och de har börjat sopa upp grus, så jag antar att jag inte är helt ute och cyklar!

Jag har precis avslutat ett nästan 2 timmars långt samtal med Astrid. Världens bästa oäkta tvilling. Alla borde fan ha en tvilling! Jag har två stycken, och det är genialiskt. Jag önskar iallafall att båda mina tvillingar kunde bo i Göteborg. Men de vägrar. Om typ en vecka får jag träffa min riktiga tvilling. Och om några veckor, typ fyra, får jag träffa min oäkta. Oändligt mycket kärlek till er båda, jag önskar att jag kunde träffa er varje dag! 

 

I övrigt består mitt liv av träning, ångest, möten, tentaplugg, lite sömn, fina vänner och massa kaffe. På fredag ska jag träffa sjukgymnasten, så jag hoppas att hon kan laga mig. Imorgon ska jag träffa min blivande arbetsgivare. På onsdag nästa vecka ska jag träffa ett tåg som ska ta mig till Umeå. Så livet leker, fast ändå inte. 

 

I lördags hade vi omsits med HÄKS. Sista, sista, sista grejen. Med de mest fantastiska tjejerna ever! Jag kommer att sakna det här livet, och er så himla mycket. 

 

Jag har för övrigt redan hunnit beta av över 2000 träningsminuter det här året! Jag har bara ca 12000 kvar! Och det är typ vår i Götet, så jag vill bara ut och springa, så snart har jag avklarat 1000 minuter till. Hejja mig!